Good or bad

Hur många gånger ska jag se bakåt och känna smärtsamt hur mycket jag saknar folk. Jag saknar hur jag kände de kvällarna vi rollspelade så där löjligt sent, hur vi gick till Mc donalds mitt i natten. Att bli löjligt övertrötta och trycka godis, att vara arg för att folk inte ringde en. Saknar att bli sårad så det smäller om det för dagen efter var alla där för att plocka upp en. Saknar att hata någon för hur han fick mig att le varje gång jag träffa honom. le även fast jag skulle vara arg. Det jag saknar allra mest är att veta att jag behövdes, att jag spelade roll.
För jag vet inte om jag orkar att känna längre ens, vill du umgås okej, men kom aldrig aldrig och säg att du bryr dig.

Kom inte och säg att jag spelar roll att jag är viktig.
Till dig som vågar säga att du älskar mig oavsett på vilket sätt du menar det.
Jag ljuger inte för er, sluta sprida falska hop, för det gör så mycket ondare när allt faller ihop, jag älskar,hatar och bryr mig så mycket och jag blir sönderslagen varje gång för det.
Så jag slutar försöka nu.

För ingen ser ingen hör ingen ler, för jag existerar inte på den planen längre. Allt jag rör ruttnar sönder i mina händer, var enda människa som jag någonsin möt börjar hata mig.
Det enda jag någonsin önskat är att få vara mig själv att bli älskad för den jag är så som jag älskar alla andra. Oavsett vad du har gjort och vilka brister du har, man tar allt eller inget.