Varför ska folk få mig att kunna mig ännu mer klängig än vad jag redan känner mig.
Jag kan inte rå för att folk inte har pengar på mobilen eller inte kan ringa en av andra skäl. Ska jag alltid vara tyst sitta längst bak i ett rum och skita i att försöka få tag i folk och vänta. De ringer nog och de bryr sig.

Well fuck that! Om ni är så förjävliga att ni inte kan ringa får ni ta att jag ringer. jag ringer er även fast ni suger på att vara vänner.

Dessutom ska jag säga att Luka av alla människor ska fan inte komma och vilja undvika att prata med mig när jag mår dåligt. Hur många gånger har jag inte tagit han förre mig själv. Jag är alltid där för honom, jag är alltid där för var enda en av er. Skulle ni ringa mig mitt i natten eller mitt i en konstert eller nåt annat roligt skulle jag putta det åt sidan för er. Hur jävligt litet era problem än verkar, för ni skulle inte ringa om ni inte behövde mig.

Kan inte ni göra så, när ni ser att jag behöver er?
Är ni verkligen mina vänner eller är jag den ni ringer när ni behöver nån att krama och prata med. För nu är jag på humör för att umgås med Rebecca. Nu när jag inte har nåt annat roligt för mig.

Jag är les på att bli undan knuffad